callemia

Imorse gick vi upp nyfikna som attan pa vad Singapore har att erbjuda. En masse kan vi meddela. Fanvadhelvetesjavlafint det ar har. Gamla hus och mycket, mycket moderna hus; sprillans nya bilar utan en enda repa; genuint trevliga manniskor; rensopade gator; manniskor som inte har tittat upp ur sin PSP (PlaystationPortable - en mojang som man spelar spel med, ser film, lyssnar musik) pa ett arhundrade; moskeer; parker; stora skarmar som pumpar ut propaganda, inprantande av miljaaktioner och reklam. Hela tiden denna surrealistiska kansla. (Mamma, pappa, Hanna: kommer ni ihag nar vi var pa EPCOT Center 96? Nar vi besokte framtidssektionen, dar de visade hur tekniken skulle styra oss i framtiden osv? Sa kanns det att besoka Singapore.)

Vi transporterade oss via monorail till en o, som heter Sentosa Island. Det ar en o som jag inte vet hur jag ska forklara. Vad ar det och vad gor man dar? Hmm... det ar som ett Disney World for vuxna. Nar vi anlande med monorail star de anstallda och vinkar med stor entusiasm, samma treat far man pa hemvagen. Det finns konstgjorda strander med importerad strand, alla pa on fardas med sa kallad eco ride (en sadan dar tvahjulsmekanism som man lutar sig framat med for att den ska kora framat), det finns stora themeparks dar man kan tillfredstalla alla sinnen, vagmaskiner for surfing, kulisser av stader... alltsa hur later det? Jag vet inte om jag ska forklara det med karlek, humor eller med viss resignation, darfor denna platta beskrivning. Hela tiden gick vi och undrade om vi gillade det eller om det var pa gransen till... ja vada? Var har vi kommit? Nar vi steg av taget pa fastlandet igen stallde vi fragan "Vad tusan var det dar egentligen?" "Gillade du det?" "Vet inte. Tror det. Jo, men det var trevligt..." "Fint ordnat liksom."

Efter det var det dags for det Mia langtat efter. Orchard Road. Smaka pa namnet. Det ar en fet gata med shoppingcenterna uppradade efter varandra, vantande. Har hittar du all sorts ting du kan ge pengar i utbyte for.  Senaste teknik, smycken, mat, skonhetsartiklar, accessoarer, klader... Klader i alla prisklasser och marken. De plagg som skapar cravings, graver djupa hal i planboken, skapar roda siffror pa kreditrakningarn; de plagg som har helt overkomliga priser och de klader som ar sa lojligt billiga att du inte fattar hur det ens tacker upp for materialkostanden. Hor ni galgarna sla mot varandra? Provrum entras for att kliva ut ur ett par minuter senare med ett brett leende pa lapparna. Pengar, angestfullt, lamna hennes planbok? Visioner om hur de nya paggen ska matchas/missmatchas? Materialen, fargerna, detaljerna... Hor ni allt? Ser ni allt? Mmm. Shop 'til you drop. Snarare shop 'til Calle drop. Gud jag ar en bortskamd ytlig hemsk manniska som bidrar stort till overkonsumtionen. Forlat mig.

Vi har idag aven tagit tag i en sak som gnagit lange. Boka flyg till Bali och darifran. Imorgonkvall flyger vi dit och den 7 jan flyger vi darifran. Till hemlig destination. Hehe... Det at med sorg vi lamnar Singapore. Vi skulle sa garna ha stannat langre. Hit vill vi igen, igen och igen. Men garna med fet planbok och en tom vaska redo att fyllas da.